Getgain

Blogg inlägg

Vi har normaliserat en livsstil som gör oss sjuka

27 oktober 2026

HerStrength About Us Page Hero Image

Och sedan letar vi efter lösningen överallt utom där problemet börjar.

Vi lever i en tid där det nästan har blivit normalt att vara trött, stressad, sova dåligt och känna att kroppen inte riktigt fungerar som den borde. Många vaknar utan att känna sig utvilade, tar sig igenom arbetsdagen med hjälp av kaffe och kommer hem med så lite energi kvar att det knappt finns ork till något annat. Ändå betraktar vi det som en naturlig del av livet, något som hör till att ha mycket att göra, bli äldre eller försöka få ihop vardagen. Men är det verkligen rimligt att vi har börjat betrakta ett försämrat mående som normalt?

Vi har aldrig haft så mycket kunskap om hälsa, så avancerad sjukvård eller så många möjligheter att påverka vårt välbefinnande som vi har idag. Samtidigt lever vi med en enorm belastning av kroniska sjukdomar, övervikt, stressrelaterade besvär och metabola störningar. Vi har blivit fantastiskt duktiga på att diagnostisera och behandla sjukdomar, men betydligt sämre på att ifrågasätta varför så många människor utvecklar dem från första början.

Och kanske är det just där vi behöver börja. För om vi betraktar vår vardag lite utifrån är det egentligen ganska uppenbart att vi ofta lever på ett sätt som går rakt emot kroppens biologiska behov. Vi sitter stilla under stora delar av dagen trots att vi är skapta för rörelse. Vi fyller våra scheman med arbete, aktiviteter och sociala åtaganden, samtidigt som utrymmet för vila och återhämtning blir allt mindre. Vi har tillgång till mat dygnet runt, men många får ändå inte i sig den näring kroppen behöver. Vi lever med ständiga intryck, förväntningar och krav, samtidigt som nervsystemet sällan får möjlighet att varva ner. Och trots att sömnen är en av våra viktigaste biologiska funktioner är den ofta det första vi kompromissar med när tiden inte räcker till.

Det märkliga är egentligen inte att kroppen börjar säga ifrån. Det märkliga är att vi förväntar oss att den ska fortsätta fungera som vanligt, år efter år, oavsett vilka förutsättningar vi ger den.

Vi behandlar konsekvenserna och fortsätter leva med orsakerna

När energin försvinner, vikten börjar öka, magen krånglar eller sömnen blir sämre vill vi naturligtvis hitta en lösning. Vi provar en ny diet, börjar träna mer, köper kosttillskott eller söker vård. Ibland får vi hjälp, ibland fungerar en förändring under en period, men många upplever att problemen kommer tillbaka eller att nya besvär tillkommer. Och här finns ett grundläggande problem i hur vi har lärt oss att se på hälsa.

Vi har blivit vana vid att dela upp kroppen i separata problem som ska lösas var för sig. Har vi högt blodtryck behandlar vi blodtrycket. Har vi svårt att sova försöker vi förbättra sömnen. Har vi problem med vikten fokuserar vi på vikten. Är vi ständigt trötta letar vi efter något som ska ge oss mer energi. Men hur ofta ställer vi den verkligt intressanta frågan: Varför har kroppen börjat fungera sämre?

Kroppen fungerar inte som en samling fristående delar. Nervsystemet, hormonsystemet, immunförsvaret, matsmältningen, leverns avgiftningsprocesser och ämnesomsättningen påverkar varandra genom ett komplext samspel som pågår dygnet runt. Långvarig fysiologisk stress kan påverka sömnen, blodsockerregleringen, inflammationsprocesser och hormonell balans. Näringsbrister kan försämra kroppens förmåga att producera energi och upprätthålla viktiga biokemiska processer. Stillasittande påverkar muskelmassa och insulinkänslighet. En långvarig belastning på kroppens olika system kan så småningom visa sig genom en rad symtom som vi sedan försöker behandla var för sig.

Vi behöver också förstå att stress är betydligt mer än att ha mycket att göra eller känna sig pressad. Kroppen kan befinna sig under stor fysiologisk belastning genom exempelvis inflammation, svängande blodsocker, näringsbrister och störd återhämtning, även när vi själva inte upplever oss som särskilt stressade. Ändå fortsätter vi ofta att leta efter en separat lösning på varje enskilt symtom.

Det är en märklig ordning. Vi accepterar livsstilen som bidrar till problemen och lägger sedan enorma resurser på att hantera följderna.

Har vi blivit för bra på att acceptera att må dåligt?

En av de mest bekymmersamma konsekvenserna av vårt moderna sätt att leva är kanske att vi har sänkt förväntningarna på hur vi faktiskt ska må. Vi accepterar att vara trötta eftersom vi har mycket på jobbet, att sova dåligt eftersom vi är stressade och att kroppen gradvis fungerar sämre eftersom vi börjar bli äldre. Vi vänjer oss vid huvudvärk, magproblem, värk, svullnad och bristande energi tills det nästan blir en del av vår identitet.

För många kvinnor blir det särskilt tydligt i samband med förklimakteriet och klimakteriet. När hormonerna förändras får vi höra att det är naturligt att sova sämre, gå upp i vikt, få vallningar, känna sig tröttare och uppleva att kroppen inte längre fungerar som tidigare. Men att hormonella förändringar är naturliga betyder inte att alla besvär som följer med dem är oundvikliga.

Hur vi mår under klimakteriet påverkas också av kroppens övriga förutsättningar. Nervsystemets reglering, inflammationsnivåer, ämnesomsättning, näringsstatus och leverns förmåga att omsätta hormoner är delar av samma biologiska helhet. Hormonförändringarna sker inte i ett vakuum, och det finns goda skäl att intressera sig för varför vissa kvinnor får stora besvär medan andra knappt märker av övergången. Det är dags att ifrågasätta föreställningen att ett gradvis försämrat mående bara är något vi ska acceptera när vi blir äldre.

Sjukvården är byggd kring diagnoser, inte kring orsaker

Och det är också dags att våga ifrågasätta hur vi använder vår sjukvård. Den moderna sjukvården är fantastisk när det gäller akuta tillstånd, avancerad diagnostik och många medicinska behandlingar. Men när det gäller långvariga hälsobesvär har vi byggt upp ett system som i stor utsträckning är organiserat kring diagnoser, symtom och läkemedelsbehandling. Vi kan få behandling för högt blodtryck, sömnproblem, smärta och metabola sjukdomar utan att någon på allvar har tid att undersöka hur vår kost, sömn, stressbelastning, näringsstatus, rörelse och livssituation samverkar.

Det är inte särskilt konstigt att vi då riskerar att bli kvar i ett system där vi behandlar konsekvenserna samtidigt som de bakomliggande belastningarna fortsätter. Läkemedel kan vara helt avgörande och ibland livräddande. Men det borde vara lika självklart att arbeta med de faktorer som driver sjukdomsutvecklingen som att behandla de värden och symtom som sjukdomen ger upphov till.

Vi behöver börja lägga minst lika stort fokus på varför människor blir sjuka som på vad vi ska göra när de redan har blivit det.

Livsstilen är problemet. Men samtidigt lösningen.

Det finns en ganska absurd ironi i att vi har normaliserat en livsstil som bidrar till många av våra stora hälsoproblem, samtidigt som vi ständigt letar efter nya behandlingar, produkter och metoder för att må bättre. Vi sover för lite och söker lösningar på tröttheten. Vi sitter stilla större delen av dagen och söker behandling för konsekvenserna av fysisk inaktivitet. Vi lever med ständig belastning på nervsystemet och försöker sedan hitta sätt att hantera stressymtomen. Vi äter mat som inte alltid ger kroppen den näring den behöver och förvånas över att energin, ämnesomsättningen och återhämtningen inte fungerar optimalt.

Och när kroppen till slut protesterar betraktar vi det ofta som att något plötsligt har gått fel. Men kroppen har kanske försökt anpassa sig till våra levnadsvanor under många år.

Det här är också anledningen till att vi behöver förändra hur vi tänker kring hälsa. För många av de besvär som människor söker hjälp för utvecklas över lång tid, genom ett samspel mellan livsstil, biologiska förutsättningar och kroppens förmåga att hantera belastning. Samtidigt räcker det sällan att bara säga till människor att de ska äta bättre, träna mer, sova ordentligt och stressa mindre. De flesta vet redan det. Problemet är att vi har förenklat hälsa till några enskilda levnadsvanor och missat hur allt hänger ihop.

Varför mer träning och ännu en diet sällan räcker

Vi möter ofta kvinnor som har försökt förändra sin hälsa under många år. De har testat olika dieter, träningsprogram och kosttillskott, men upplever ändå att kroppen inte svarar som de önskar. Många har lagt både tid, pengar och energi på att försöka hitta en lösning, utan att riktigt förstå varför resultaten uteblir.

Och det är här vi behöver börja tänka annorlunda. För en kropp som redan befinner sig under hög fysiologisk belastning behöver inte nödvändigtvis mer träning, mindre mat eller ännu ett kosttillskott. Den kan behöva bättre förutsättningar för sina grundläggande biologiska funktioner. Det kan handla om att återställa en bättre näringsstatus, förbättra blodsockerregleringen, minska inflammatorisk belastning, stödja kroppens biokemiska processer och skapa förutsättningar för ett mer välreglerat nervsystem.

Det handlar också om att förstå varför vi så ofta fortsätter med beteenden som vi vet inte är bra för oss. Här spelar vår psykologiska flexibilitet en viktig roll, alltså vår förmåga att agera utifrån det som är viktigt för oss även när tankar, känslor och impulser drar oss i en annan riktning. För kunskap om hälsa är en sak. Att kunna omsätta den i handling och skapa kontinuitet över tid är något helt annat.

Vi lever dessutom i en kultur där vi gärna vill ha snabba resultat. En diet ska ge effekt på några veckor, ett träningsprogram ska förändra kroppen på rekordtid och ett kosttillskott förväntas lösa sådant som kanske har utvecklats under flera år. Men kroppen fungerar inte så. Vår hälsa formas till stor del av det vi gör återkommande, under månader och år. Det är våra dagliga vanor som bygger upp eller bryter ner förutsättningarna för hur kroppen fungerar. Och därför är kontinuitet betydligt viktigare än tillfälliga kraftansträngningar.

Vi behöver sluta acceptera det som har blivit normalt

Tänk om vi började betrakta vår moderna livsstil med samma kritiska blick som vi betraktar andra faktorer som kan skada vår hälsa. Tänk om vi slutade acceptera att människor ska behöva vara ständigt trötta, sova dåligt, leva med återkommande värk eller känna att kroppen gradvis sviker dem. Tänk om vi började fråga oss varför så många människor behöver hjälp med problem som i stor utsträckning hänger samman med hur vi lever.

Vi har vant oss vid att se sjukdom och försämrad hälsa som något som bara händer oss, ofta som en oundviklig konsekvens av ålder eller otur. Men våra levnadsvanor påverkar biologiska processer i kroppen varje dag, och över tid kan den påverkan få mycket stora konsekvenser. Vi kan inte förändra våra gener eller kontrollera allt som händer i livet. Men vi kan påverka en stor del av den miljö som våra kroppar fungerar i, och därmed också många av de mekanismer som påverkar vår hälsa.

Det är en möjlighet som vi borde ta på betydligt större allvar. För vi behöver inte acceptera att det normala är att må allt sämre ju äldre vi blir. Vi behöver inte nöja oss med att behandla varje nytt symtom utan att försöka förstå varför det har uppstått. Och vi behöver framför allt sluta betrakta våra levnadsvanor som en liten detalj vid sidan av vår hälsa.

Livsstilen är en av de starkaste faktorerna bakom vår långsiktiga hälsa. Ändå är det ofta den vi är minst beredda att ifrågasätta.

Kanske är det dags att göra just det. För om vi har skapat en vardag som bidrar till att göra oss sjuka, behöver vi också våga förändra den.

Vill du förstå mer om vad som påverkar din hälsa?

På vårt kostnadsfria webinar går vi djupare in på varför kroppen ibland slutar fungera som vi önskar och hur våra levnadsvanor påverkar betydligt mer än vi kanske tror.

Vi pratar bland annat om metylering, en central biokemisk process som är involverad i kroppens energiproduktion, hjärnans signalsubstanser och leverns avgiftning. Vi förklarar också hur nervsystemets reglering och vår psykologiska flexibilitet påverkar både hur vi mår och vår förmåga att skapa hållbara förändringar.

Du får en förståelse för varför det ofta inte räcker att prova ännu en diet, träna mer eller ta nya kosttillskott, och varför vi behöver se kroppen som den helhet den faktiskt är.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria webinar och upptäck vad som kan hända när du börjar arbeta med kroppens grundläggande förutsättningar istället för att bara försöka hantera symtomen.

Kostnadsfritt webinar

Vill du förstå vad som faktiskt påverkar din hälsa?

Malin och Joakim går igenom metylering, nervsystemets reglering och varför kroppen ibland slutar svara som du önskar.

Vi finns på Instagram

Följ oss för dagliga tips &

inspiration

Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo

Vi finns på Instagram

Följ oss för dagliga

tips &

inspiration

Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo

Vi finns på Instagram

Följ oss för dagliga tips &

inspiration

Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo
Instagram Photo